Vilken släktträff

Regn, och temperaturen är inte heller så bra, men inget väder skrämmer entusiaster.
Vi har bokat in en tur på Skuleskogen, där jag skall föreställa någon slags ledare, vilka är då vi, jo lilla syster Gudrun med sin Bengt, systerdotter Inger och Kjell som är hennes, vad säger man, någon slags plast pappa, känner inte till alla nya uttryck.
Vi träffas vid Entré Väst, regnet skvalar, hur gör vi? Sitter under tak och funderar, skam att vända åter vi gör en tur in på skogen.

Inger och Kjell

Gudrun och Bengt även Indra deras hund finns med (lite)

Först en tur bort till utsikten, tyvärr ingen sikt, vi får titta på varann.

Leden mot Långtjärnshällarna för att sedan vika av och följa den till Skrattabborrtjärn, vi har en busslast kommunfolk från Härnösand i hasorna, stugan väntar och där kan vi nog värma oss och göra fikarast.
Vi fortsätter i blötan, rundar Långtjärn vid utloppet sedan stigen mot vårt mål.
Skönt att kunna krypa in under tak, stugan hälsar oss välkommen, en eld i kaminen förhöjer stämningen och när sen ett större antal kommunaltjänstemän från Härnösand invaderar stugan, blir det riktigt livligt omkring oss.
Diskuterar hemvägen under fikat, hur skall vi gå? Finner dock att det bästa för oss är att vända åter samma väg vi kom. Struntar i den, av mig tänkta, runt i kring utflykten, för blött och ingen sikt.

Kommunaltjänstemän från Härnösand

Skrattabborrtjärn syns där nere

Stugan vid Skrattabborrtjärn.

Vi gör ändå en liten tvärs å land tur, viker av innan Långtjärn och tar kurs mot Långtjärnshällarna, om än det inte är någon sikt är det ändå trevligt att prova en ny sträckning, vi är ju ändå genomsur.

Långtjärn och Nylandsruten

Utsiktsplats Långtjärnshällarna

En extra fikarast vid vindskyddet uppe på berget, har det varit fint väder har vi haft en underbar utsikt ut mot havet, låter fantasin flöda låtsas att vi ser allt det vackra.
Lilla syster Gudrun spanar in en rödstjärt, hur hon kan se det, hon har en kikare och stjärten sitter i torrgrans topp en bit bort.
Rödstjärten var nästan det enda djurliv vi upptäckte, djuren har vett om att krypa in på något torrt ställe, är inte ute och driver som vissa andra.
Vilket som, trots vädret, en helt underbar vandring i släkt gemenskap.