Varken det ena eller det andra..

Vädret si så där, visserligen skiner solen dagen är fin, bjuder inte till att gå på skidor.

Har varit varmt, den mesta snön nere på byn har töat bort, inne på fjället finns dock massor kvar, men, gå på skidor känns inte så bra, ingen skare och att skida i ,spår känns inte hellre bra, vad gör man då, jo man tar en tur med snöskor.

Parkerar bilen strax bortom “Kärringbacken” Skuleskogen, snöskorna på, ( typiskt vid en parkering, den skall användas som avstjälpnings plats för allt skräp, fy på er alla som inte kan ta reda på skräp efter er.) börjar vandra in mot “Üstjärn“, skaren bär snöskor bra och eftersom det kommit en cm nysnö under natten syns spår, av allt vilt som varit i farten, jättebra.

Det första spår jag ser är faktiskt ett spår av en mård, alldeles nysprunget, sedan har såväl hare, som räv, varit aktiva under morgontimmarna.

Korsar bäcken, som rinner från Flärken högst upp efter E-fyran Skuleskogen, tar kurs över Stormyran och mot “Üstjärn”, följer stranden för att så småningom svänga upp mot Ödens fäbodar.

Det går jättebra att vandra, skaren bär snöskorna perfekt, vid slutet av tjärnen tar jag kurs mot Ödens fäbodar, det bär uppöver så det tar emot lite att gå, men efter dryga km. ser jag bodarna skymta fram, en snöskoter har varit fram vid bovallen före mig, men densamme har bara kört en runda runt och sedan fortsatt.

Fortsätter upp mot Snödberget för att så småningom svänga in på kurs mot bilen.

Det bär tidvis nedåt och snöskorna vill glida iväg, men jag lyckas stå på benen och efter ett tag är jag tillbaka.

Hemväg, vid Skulebron, är öppen vak och här har ett antal fåglar samlats, svan bland annat, stannar till för att få ett foto.

Föret var som sagt, varken det ena eller det andra, men en skön vandring blev det.

 Vandring över Stormyran

Ödens fäbodar

Fin utsikt från Snödbergets sluttning, Skulesjön i fjärran.



Sjöfågel samling Skulebron

En ensam svan vid bron.



Drömmar.

Jag har haft en dröm i natt, drömde att jag var på tur med skidor, det var nysnö fantastiskt att skida.
Passerar ett mindre myrdrag, träffar på ett nygånget spår, kollar visst det är ett lodjursspår, tittar mig omkring, ett rytande kommer från övre delen av myrdraget och plötsligt hoppar ett jättestort lodjur fram, stor, nästan som en häst.
Brukar inte bli skrämd i skogen, men nu blir jag det, kastar om skidorna och fräser iväg så snön yr, då vaknar jag.
Kan detta vara ett “förbu” ett omen? Måste iväg att kolla, kanske, kanske finns äventyret där ute någonstans.
Laddar, med snöskor, dricka, kamera och gps klocka på armen, sedan Nätrafjället.
Parkerar vid Gåsviken, Hinnsjön, remmar snöskorna och börjar vandring upp efter skogsbilväg mot Bryngeskogen.
Ungbjörkarna, efter vägen, doppar sina toppar i snön, som strutsen i sand, är nog mycken toppbruten skog i vinter.
Svänger ned mot Torsmyran, passerar ett kallkälldrag, gammalgranar behängd av skägglav.
Den är stor den myren, ca. 7 km. i omkrets, och ca. 300 ha. den korsar jag, hoppas få se något som minner om min dröm.
Vid tidigare utflykter, på skarsnö och då på skidor, har tjäder haft sin frukost buffé i toppen av martallarna, nu syns inget.
Korsar hela myren, för att sedan vika ned mot Hinnsjövägen, vädret är grått, lite småregn allt emellanåt, skaren börjar lösas upp, men snöskorna bär bra.
Följer väg tillbaka ett stycke för att sedan ta en extra runda ned mot Västerbyflärken så småningom ned på Hinnsjöns is.
Under natten har något snö fallit, så pass att man kan se spår, hararna har varit ute på morgonen, korsat vägen här och var, en räv har också följt vägen ett stycke, har väl tänkt sig en harstek.
Inte omöjligt, vanligt vis inte så lätt, men nu är våren på väg, och jakten efter en söt liten harhona kan göra så vettet försvinner, spana efter räv det finns inte.
Det var en liten utvikning, åter till min vandring, något lodjur eller spår av lo syns inte, inget annat storvilt heller, närmast ett gammalt älgspår på Västerbyflärkens is.
Ingen sanndröm, drömmen om lon, men snöskovandringen var ändå givande, känner mig helt tillfreds.

Skägglav.

Torsmyran

Kallkälla

Snöskovandring på mitt sätt.

Snöskovandring, har blivit allt mer populärt, man kan ta sig till platser som är svåra att nå med skidor, inget jäkt man upplever naturen helt annorlunda, mera nära inpå.

Det anordnas till och med kurser och utflykter i snöskovandring och snöskor finns att hyras på ett flertal platser, Friluftsfrämjandet bland annat.

Snöskor har jag nyttjat i många år, det har blivit många turer under åren , speciellt vårvinter, nu tid igen.

Entrè Väst, det är väl en bra utgångspunkt för vandring, och denna dag är jag inte ensam, en av mina systrars döttrar hänger med, vill prova det där med att gå på snöskor, vill kolla gammal morbror.

Vid mina turer är regeln, inte att följa markerade leder som gäller, nej det skall vara nya outforskade områden, så även i dag.

Högsvedjeberget, det högsta berget inom Nationalparken, söker oss upp över alla småhöjderna, innan den högsta toppen (350 m. över havet), lätt att gå, skaren bär bra, inte särdeles brant, det är speciellt att vandra så där på sidan om.

Kursen är ställd mot Stor Hornvattnet, men innan vi viker ned efter branten får vi tid att njuta en stund av en fantastisk utsikt.

Sydväst kan man se Lill Ruten och Stor Ruten, syns markera, bortom oss, bortom Skuleberget, storvulna marker, skogar, berg så långt ögat når..

Kursen blir nu mera mot syd, Stor Hornvattnet kan skönjas nere, nedom sluttningen, dit ämnar vi oss, kanar ned, glidande på snöskorna, allt går väl och vi står snart nere vid den orienteringskarta, från den tid då leden in på skogen gick här förbi, som nu inte är aktuell längre.

Stannar upp bortom Stor Hornvattnet, dricker lite, beundrar utsikten, utsikten bedårande, overklig var helst man stannar upp, i fjärran syns Norrfjärden med Värnsudden, verkar vara öppet vatten på fjärden.

Tillbaka vägen, förbi Lill Hornvattnet och myrdragen där, att sedan ta leden tillbaka från Långtjärnshällorna.

En extra runda till utsikten, att beundra landskapet därifrån, sedan upp mot Nylandsruten, lite av en genväg bort till parkeringen Entré Väst.

Så var den snöskovandringen klar, min systerdottern gjorde bra ifrån sig, bra gener, en härlig vandring, kan verkligen rekommendera, snöskor.

Lill Ruten och Stor Ruten

Mot norr

Inger

Norrfjärden med Värnsudden

Jag på Nylandsruten.

Mitt eget Vasalopp.

Dagen strålande, - 5 gr på morgonen, plockar fram skidorna och äntrar bilen, skall bli en runda inne på Nätrafjället.

Isiga spår, inget fäste men ett fantastiskt glid, tar av mig skidorna och går hela Hagaris linan upp.

Sedan snabb åkning förbi och bortom Mjälabodarna, här viker jag av, ned mot Mjälabäcken för att ta mig fram efter skogsbilväg mot Västersel, för att gena in mot och på spåret igen.

Det går trögt att åka friåkning på skaren, en skare som bär dåligt dessutom bakhalt, det tar sin tid.

Väl framme på spåret snabb åkning en bit, men den långa, dryga 2 km, löpan ned mot Hinnsjö stugan, här vågar jag inte släppa iväg.

Tar av mig skidorna och går fram till Hagaris linan, sedan är det raka spåret, nu kan jag ta på skidorna igen och släppa iväg.

Det går undan, men jag står på benen, det blev en lång tur, kanske inte i km. men tid tog det, mitt eget Vasalopp.