Bäverland

Bäverland ett år senare
Vi har bilat upp mot höjden norr Aftontjärnen inne på Fjällskogen. Vi, min bror och jag, skall göra en vandring ner efter Hästtjärnbäcken att kolla upp Bäver bosättningen i bäcken hur den utvecklat sig, så här ett år senare.
Vandrar ner genom orörd skog mot Hästtjärn, stöter på en gränsmarkering om biotopvård, är förmodligt mängden av skägglav som ligger till grund.
Hästtjärn ligger spegelblank vi stannar till vid det “gapskjul” som finns, men som snart skatta åt förgängelsen, beundrar utsikten över tjärnen, minner om tider som gått bland annat från sextio år tillbaka när jag fick följa far på en bärplockarrunda inne på fjället och vi stannade upp här vid tjärnen för en paus och fikarast, tänk vad tiden flytt.
Min bror förtäljer att han aldrig varit hit till Hästtjärn, trots alla sina besök och vandringar här på skogarna.
Nu skall vi kolla hur Bäver har det, vi går över utloppsbäcken och följer den nedströms något hundratal meter och nu börjar man se de enastående dammbyggnader och dammar dessa flitiga byggherrar åstadkommit.
Visst är det otroligt, bäcken som tidigare slingrat sig fram genom myrmarker, även varit en fin öringbäck, här och var lugnström avbruten av en liten strömsträcka, är nu stora dammar med spår av flitiga byggare där de släpat ned sitt byggmaterial.
Plötsligt där vi vandrar fram i den mjuka blöta mossan, ser vi mossa och gräs nedtrampat, stora breda trampdynor avtecknar sig tydligt och allt är mycket färskt kan bara röra sig om någon timme innan den passerat, som vi tror att det är, visst det måste vara en björn som passerat.
En Sjöorre hona flyger skadelossas bort över dammen den har en unge som den försöker skydda, vi är snälla vandrare och vill inte ungen något ont.
Går över bäcken vid den nedersta dammen ett fantastiskt projekt upp emot två meter högt och kanske tio meter långt, vilket arbete vilken ingenjörskonst.
Vi stannar ännu en gång vid utloppet av tjärnen, njuter av stillheten och friden som lägrar sig över nejden inget motorsurr allt är tyst, rogivande och gudomligt härligt.

Vilken vinterdag
Knerk, knerk en klagande låt från stavar och skidor, det är kallt var – 20 på morgonen nu något mildare, men solen flödar från en klarblå himmel och spåren är fina.
Strävar upp mot Bjästa fäbodar, ganska brant stigning upp, solen värmer på ryggen känns som en vårdag, nästan.
Det är ämnat bli en längre tur på skidor inne på fjällskogen tar spåret förbi Bjästa upp mot Västanå, har en svag förhoppning om att det är spårat över Sunnansjö, men där fick jag tji.
Det blir över Västanå bovallen i stället, knegar uppåt i det kärva föret, fäbodvallen ligger omkring 400 m. över havet, sträckan är krävande i rådande före.
Får några fina vinterbilder i det bedövande solskenet, dricker lite svartvinbärssaft med druvsocker innan nedfärden mot Näs, gör även en sväng mot Mjäla för att få till en längre sträcka, då det inte gick att åka runt.
Kollar snödjupet uppe på Näshöjden, dryga metern, det finns gott om varan.
Träffar två hurtiga kvinnor mellan Näs och Mjäla, som vågat sig ut i kylan ”strångt” gjort roligt att det är många som vågar sig på att nyttja detta fantastiska område.
Vänder kosan mot Skrikesbodarna för hemfärd, nu är det lätt åkt mest bara lämplig lutning utför en Mård har korsat skidspåret, där spåret följer Tretjärnbäcken, är nog inte lätt att hitta föda denna tid på året.
Det blev en tur på, ansträngande men underbara, två timmar.

Massor med snö

Snö i massor har snöat hela natten och dagen och fortsätter ännu mot kvällen, har kommit omkring 30 cm.
Har ändå varit ut på en promenad, är riktigt skönt, men svårt att gå vägarna är ej så välplogade.
Har även jobbat ganska mycket vid datorn.
Lagat middag laxpytt med tärnad potatis och rotfrukter, mycket gott.