Saxnäs, en resumé

Börjar med lite bilder, kommer text sedan.





Lördag en vandring runt baksidan Satsfjället, för att sedan vandra upp på toppen.
Här en bild som visar att hösten är på gång, björkarnas löv har gulnat.




En vacker sten, på norrsluttningen av Satsfjället.




Ett pärlband av tjärnar bort mot,Fettjärnarna,Vaelienjokke,Långtjärnarna,Stortjärnarna inunder Jiengejehetseme sluttning.




Nu är vi på Satsfjälletstopp.




En hjord av renar på väg att korsa vägen upp mot sommarparkeringen Satsfjället.




Amber har något matnyttigt på gång.





En fjällbäck, korsar vägen upp mot Satsfjället, rinner ned till Satsån.





Vandring, södra sidan Bielite, på skogsbilväg förbi Djupselet och Bieliteforsen, Den björken ger sig inte, strävar flerfaldig upp mot skyn.





Vacker utsikt, ut över Bielite med den lilla ön i blickfånget.
Vandring efter skogsbilväg, ned mot Tomasvallen inunder Gitsfjället.





Tillbakablick, mot Marsfjällen, det ligger nysnö på toppen.

Saxnäs

Vi hälsar på i Saxnäs i ett ganska kyligt väder, men vad gör det, det finns ju kläder.
Det är som sagt kyligt, men annars ganska hysat förutom någon liten regnskur.
I dag har vi först promenerat runt elljusspåret, sedan tog jag Amber med på en tur upp på Satsfjället.
En skön tur men det blåste som jag nämnt kallt.
Det är svamplockare överallt, hur många bilar som helst står parkerade efter vägen upp mot fjället.
Det har även blivit några bilder, löven börjar ju bli gula här uppe,(höstfärger).
Det får bli en liten sammanställning, såväl i text som bilder när jag kommer hem.

Nya mål

Har snart varit överallt, på mina vandringar, här runt Bjästa.
I dag ett helt nytt område, Bergomsskogen, tog bilen till Nässjökammen och drog sen iväg in på skogen.
Spännande då man ej varit på området förrut, vad kan man stöta på, är lite sur på mig själv har glömt ta med kameran, då brukar man alltid stöta på något sevärt.
Söker mig upp mot bergen, stöter på en skogs bilväg följer den till slut, uppe på en bergknalle, varifrån man har fin utsikt över Nässjö och Nässjösjön.(nu skulle jag haft kameran)
Tar vägen tillbaka, efter ett tag viker jag av, den har en riktning som inte faller mig i smaken. Har tagit en kurs som leder mera tillbaka mot bilen, hamnar så småningom vid Degelmyran, har tydligen gått längre än jag trott.
Kommer på ett hygge med ganska bra med lingon, lingon är ju en bristvara i år, hit måste jag söka mig om någon vecka, de bör få mogna till lite mer.
Min inbyggda kompass säger att jag skall svänga i rakt sydlig riktning för att åter ta mig till bilen, det blir en vandring över stock, sten och genom tät skog, men den uttagna riktningen var rätt,efter några km. vandring är jag åter.
Det blev en riktigt fin runda och så hittade jag lingon dessutom, bra.

Mot Dalsjön

Vi börjar med en skön bild ut mot kusten.



Utsikt ut över Stor Hornvattna




Mäktigt landskap



Havet syns i fjärran




Ett urtidsdjur



Urskog



Räv eller Grävlinggryt?



Dalsjön



Bergakungens tron

Vill pröva Skuleskogen från en annan utgångspunkt, först fram till Entré Väst, tanken är att även kunna kolla, om det kan tänkas, vara lingon på gång.
Lämnar bilen vid uppfarten till Nordströmsstugan, vandrar en skogsbilväg, förbi Lillruten, träffar en bärplockare, troligen Vietnames, kommer med en stor hink på sin axel, den är tom, stackare så långt borta och kanske satsat allt han äger och har, för att tjäna sig en slant, och så finns det inga bär.
Fortsätter förbi Storruten och bort mot Dalsjön, hittar ett vad jag tror ett räv eller grävling gryt i vägslänten.
Följer vägen bort mot Dalsjön och Kojtoberget, till vägens slut.
Vänder och vandrar mot Dalsjöns östra sida, mot Forsberget, här möter jag två svampplockare, inte hellre de verkar ha något i sina korgar.
Nu blir det tvärs å land, har hit in tills vandrat efter skogsbilväg, men nu en mer strapatsrik vandring.
Tar kurs direkt mot Stor Hornvattna, att vandra genom urskog, över myrar och klättra i berg.
Svetten lackar men ack så skönt och vilken utsikt som bjuds när jag kommit mig upp i bergen.
Efter åtskillig klättring är jag framme vid Stor Hornvattna, nu är det enkel väg tillbaka till bilen, en skogsbilväg.
Inga lingon har upptäckts, här finns inget att hämta, ser verkligen mörkt ut skall det inte bli något i år?
Vandringen har varit skön, först en lätt och sedan en krävande och så lätt igen, perfekt.

56 hamburgare

Ut i naturen, under sommaren har ut i naturen dagarna alternerat mellan de fyra PRO föreningarna, i Nätra, Sidensjö, nu var det PRO Bjästa som stod för arrangemanget, det var avslutning och den sista utflykten.
Utflykts målet, Entré Väst denna fantastiska anläggning inne på Skuleskogen.
Vilken uppslutning, alla inköpta hamburgare fann en strykande åtgång, god hembakad kaka till kaffet, en tipps slinga med aktuella frågor om Skuleskogen, kunde funderas över, vid en vandring bort mot utsiktsplatsen på Nylandsrutens branta sluttning.
Vilken utsikt, Långtjärn i djupet nedom berget, Långtjärnshällorna och bort över skogen en blånande skärgård i fjärran.
Utflykten, en härlig avslutning på sommarens aktiviteter, ett minne och en tanke, vi möts nästa sommar till nya utflyktsmål.

Allt är så förändrat

Har besökt vårt gamla hemställe, där jag haft min uppväxt, rubriken talar om förändring.
Torpstället, där far bland annat nyodlade viss arial, där växer nu bara tät djungelliknade skog.
Markerna bortom torpet, under min uppväxt, täckt av grov granskog och det så kallade Norbergs torpet, täckt av tät lövskog, där är nu ett enda stort kalhygge.
Gamla torrakor står som skelett, unglövslyet växer delvis tätt och hallonriser frodas.
Hallon, det var närmast av den orsken jag var på plats, har plockat ett antal kg. att förpassa till frysen.
I dag var det dags för en rek-runda, att kolla lite mer på de gamla markerna.
Vandra upp mot Storjämmerbacken,-vilket namn- tänker mig komma in på den gamla kärrväg som gått mellan Dal och Fjällåkern, hittar ingen.
Svänger mot väster mot Lill Ruten, men inget stämmer alla kända märken finns ej mera, där det varit skog är nu kalhygge och där det tidigare varit ett hygge är det nu skog.
Hittar ändå en stig, följer den för att se vart den leder, men vänder eftersom jag lovat vara hemma en viss tid.
Följer stigen bakvägen? kommer fram till den gamla Gambrobäckskällan, bäcken därifrån som gett vatten till den underbara stenbitbäcken som slingra sig fram nedom vårt torp, där jag tillbringat många timmar med att bäckmeta.
Nu är bäcken död, allt vatten från källan förser hela Sörbygden med ljuvligt källvatten.
Tar kurs mot bilen för att komma hem i tid, tanken var att kunna vandra efter kärrvägen förbi Lill Ruten förbi där jag, när jag var i sjuttonårsåldern, fick se skådespelet, en mård som jagar en ekorre runt,runt en granstam.
Förmodligen, om än jag hittat stigen, har jag aldrig hittat platsen för skådespelet.

Kartrostig

Stugan jag hyrde på Dalahästens camping



Utsikt över Dalälven, taget från bron över älven.



Från målområdet




Målområdet

Har varit till Avesta och sprungit riksmästerskap i orientering för pensionärer.

En trevlig tur, 44 mil, och ett batteri i bilen som tydligen pajat, fick starta med startkablar.

Det gick dock bra , med körningen, fick i så pass med ström i batteriet under körningen så det räckte.

"Kartrostig", så kan man väl kalla det, trettio år sedan sist och då en skala 1:20000 nu en karta full med detaljer och i en skala 1:7500, vilken skillnad, dessutom ser man halvdåligt också.

De första två kontrollerna, ca. 450 meter tar 27 minuter, sen börjar jag haja kartan, övriga 9 kontrollerna och 2 km. tar 17 minuter, tala om att klatre till det.

Mycket trevligt dock, gör gärna om det men bör då ha tränat lite kartläsning först.

Är för övrigt Norrlandsmästare, var ensam i klassen från norrland.

Orientering

Plockar hallon på förmiddag, borta vid Entré Väst, finns inte speciellt mycket men trägen vinner det blir något kg. varje gång.
Sen har jag gjort något jag inte gjort på kanske 30 år. sprungit en orientering, en sjuklubbs.
Sidensjö orienteringsklubb hade samling vi skidstugan i Stig.
Vad allt har förändrats, helt annan skala mycket mera detaljer och så ser man sämre och med svett i ögonen nästan inget.
Helt annat stämplingssystem än tidigare, via data, man kan följa tiderna mellan kontrollerna, hel vasst.
Jag tog mig runt, inte så illa, snurrade på en del ställen men är ändå nöjd.

Tre timmar och ett halvt kilogram.

Högsta kustlinjen innan landhöjningen.


En liten kantarell




Namnlös tjärn, inunder Långtjärnshällorna




Ormbunkar

Utsikten, så där lite underifrån

Något som står de flesta varmt om hjärtat, är hjortron, de flesta har någon gång varit på jakt efter detta norrlands guld.
Oftast med magert resultat, det är inte alla år som hjortronen går fram, men travat myrmark upp och myrmark ned har ändå de flesta provat på.
Här en sådan bärplockar runda.
Start vid Entré Väst, leden en bit ned för att sedan vika av mot Lill Hornvattna inunder Högsvedjebergets brant, inga bär, avrinningsbäcken ned förbi Långtjärnshällorna och myrdragen, inga bär, viker upp mot namnlös tjärn, två tranor gör ett uppflyg, rundar tjärnen och tar riktning mot södra sidan Långtjärn och dess myrdrag, inga bär, fortsätter, två små kantareller på bild.
Drar förbi Långtjärn över leden mot Skrattabborrtjärn in mot småtjärnarna, Mossavattnen och Tolvmanstjärn inne på skogen, inga bär, vandrar myrdrag upp myrdrag ned, inga bär.
Ger upp, tar direkt kurs mot Nylandsruten, korsar en liten myr och otroligt, hittar ett halvt kg. mylta.
Det blir raka spåret åter mot Långtjärn inunder Nylandsruten och leden upp till Entré Väst.
Åter Entré Väst, massor med turister tittar snett på en svettig, dyblöt bärplockare, de får nästan något av skräck i blicken.
En tur på tre timmar, ett halvt kg. mylta, men en härlig naturupplevelse.