Har varit på en underbar vandring Skuleskogen.
Vandring från Entré Väst, Fjällävdalsmyran och Skrattabborrtjärn, gjort avstickare mot Mossavattnet,Tolfmanstjärn, sedan.
Långtjärn och branterna upp mot Entré Väst , en helt underbar vandring, i en natur som måste upplevas.
Så detta med olika falla ödets lotter.
Tillbaka Väst, möter jag rullstolsbundna, de är med sina hjälpare på väg göra en tur efter leden mot utsikten.
Tänker här är jag, dryga åttiotvå år gammal med ben och huvud i behåll, som kan göra mil vandringar, i stiglös terräng, medan det finns andra, bundna till rullstol i sina bästa år.
Känns orättvist, men samtidigt glädje, att jag trots min ålder kan färdas obehindrat i naturen, men glädje att det getts möjlighet för handikappade att kunna få del av vårt Världsarv, Skuleskogen.
En honnör till alla som ställer upp för att hjälpa behövande.
Naturvårdsverket som åstadkommit en så fin handikappvänlig infart till vårt världsarv.
Som alltid, helt underbara vyer |
Mossavattnet |
Tolfmanstjärn |
Gammal, men seg |
Naturens under, eller? |
Härliga blåsippor |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar