Det är skönaste land, så storslaget grant, vår Höga kust, ja, våran storslagna Höga kust.
Vi är privilegierad, vi som bor inom Höga kusten, vi har det skönaste land storslaget grant, inget kan tjusa så berusa.
Rader, något tillrätta lagda ur Ångermanlands sången, men så sanna.
Snön har smält undan, nu är det tid att genomkorsa Skuleskogen på nytt, där finns ännu mycket att upptäcka.
Mina vandringar, sträcker ej efter uppgångna leder, det är bortom leden som äventyret lockar, där finns alltid något spännande att upptäcka.
Den första vandringen, för året börjar vid Entré Väst, en runda över Högsvedjeberget hägrar, vandrarkängorna, som själv hittar vart dom skall landa i steget, sitter på foten, vandrar kammen bort, genom tät orörd skog, björnmossan växer tät på marken.
Stor Hornvattnets blåskimrande yta, dyker så småningom upp, nedom och i fjärran syns ett glittrande Norrfjärden.
Söker mig österut, över berg bortom Stor Hornvattnet, ned mot dalgången väster Långtjärnshällorna.
Branta stup ned, svårt hitta nedfart, får fira mig ned med hjälp av gran och ene grenar, men ned kommer man alltid.
Passerar namnlös tjärn, en gräsand syns simma på den lite grön skimrande vatten ytan, för att sedan vika norr upp mot Långtjärnshällorna, det ligger snö kvar i sänkor och bakland.
Bergknallarna, med sina öppna ytor, bjuder på en hänförande utsikt ut över skärgården, våran storslagna Höga kust.
Långtjärnshällorna, med sitt “gapskjul”, inbjuder till en liten vilostund, sitta och njuta, bara njuta.
(Vandrar förbi en gammal mossbelupen, grå lutande torrfura, påminner om vandraren.
Risig grå och skranglig.)
Fjärdarnas glittrande vatten man ser, höra fåglarnas kör i sång ljuda ut, över vår fagra nejd, vår Höga kust.
Tillbakavägen genom trollskog, blir efter utstakad led, inte så långt tillbaka.
Det har varit en härlig tur, nya marker har genomkorsats, ny underbara vyer upptäckts, Skuleskogen du fantastiska, vilka möjligheter du har att erbjuda.
Vi är privilegierad, vi som bor inom Höga kusten, vi har det skönaste land storslaget grant, inget kan tjusa så berusa.
Rader, något tillrätta lagda ur Ångermanlands sången, men så sanna.
Snön har smält undan, nu är det tid att genomkorsa Skuleskogen på nytt, där finns ännu mycket att upptäcka.
Mina vandringar, sträcker ej efter uppgångna leder, det är bortom leden som äventyret lockar, där finns alltid något spännande att upptäcka.
Den första vandringen, för året börjar vid Entré Väst, en runda över Högsvedjeberget hägrar, vandrarkängorna, som själv hittar vart dom skall landa i steget, sitter på foten, vandrar kammen bort, genom tät orörd skog, björnmossan växer tät på marken.
Stor Hornvattnets blåskimrande yta, dyker så småningom upp, nedom och i fjärran syns ett glittrande Norrfjärden.
Söker mig österut, över berg bortom Stor Hornvattnet, ned mot dalgången väster Långtjärnshällorna.
Branta stup ned, svårt hitta nedfart, får fira mig ned med hjälp av gran och ene grenar, men ned kommer man alltid.
Passerar namnlös tjärn, en gräsand syns simma på den lite grön skimrande vatten ytan, för att sedan vika norr upp mot Långtjärnshällorna, det ligger snö kvar i sänkor och bakland.
Bergknallarna, med sina öppna ytor, bjuder på en hänförande utsikt ut över skärgården, våran storslagna Höga kust.
Långtjärnshällorna, med sitt “gapskjul”, inbjuder till en liten vilostund, sitta och njuta, bara njuta.
(Vandrar förbi en gammal mossbelupen, grå lutande torrfura, påminner om vandraren.
Risig grå och skranglig.)
Fjärdarnas glittrande vatten man ser, höra fåglarnas kör i sång ljuda ut, över vår fagra nejd, vår Höga kust.
Tillbakavägen genom trollskog, blir efter utstakad led, inte så långt tillbaka.
Det har varit en härlig tur, nya marker har genomkorsats, ny underbara vyer upptäckts, Skuleskogen du fantastiska, vilka möjligheter du har att erbjuda.
Stor Hornvattnet, Norrfjärden i fjärran.
Gräsand, simmar i grönskimrande namnlös tjärn.
Namnlös tjärn, jag kom vandrande från berget i bakgrunden.
Vilken utsikt här är.
Trollskog
Äntligen går det att gå in och kommentera Din blogg. Har försökt flera gånger men misslyckats.
SvaraRaderaHärliga bilder. Vi har verkligen en fin natur.
Där ser du, allt fixar sig.
SvaraRadera