Björndalen

Björndalen, låter lite häftigt, men är inte så farligt som det låter. Vad namnet kommer ifrån? kanske forntida har där funnits björn, en förklaring så god som något annan.

Fick en ingivelse, vandring Björndalen, ett vandring som blev något av en nostalgivandring.

Viberget fick bli utgångspunkt, därifrån kurs mot Kornsjöbodarna, passerar Kornsjöbäcken som man kan tro fått lite av storhetsvansinne, åtminstone vårkänslor.

Kornsjöbodarna, här strömmar minnen till, redan som 16 åring, vinter 1946-1947, var här avverkning på Kornsjöskogen, ett tiotal huggare stationerade i en barack på bovallen. Ett minne speciellt, vi handskottade basvägen från Långnässjön ca. tre km, tre skyfflar djup och 1,5 till 2 m bred.

Fortsätter, rundar Bomyran med kurs Viksbäcken, ett nytt litet nostalgiminne, en liten myr, där jag i min ungdom suttit på älgpass.

Björndalen, och Viksbäcken upp mot dess upprinning, blött i skogen, tur jag har vandrarskorna, står bra emot allt det våta.

Någon björn ser jag inte, men svamp, gula kantareller, trattkantareller finns överallt, hur mycket som helst.

De gula börjar blekna har nog varit för mycket regn, men trattkantarellerna ser fina ut.

Siktar in mig mot Blåvikshöjden, och skogsbilvägen upp runt höjden mot Sunnansjö och Små Västanå fäb.

Fäbodleden sedan mot Bjästa fäbodar och “Jonkes” koja.

“Jonkes” koja, minnena strömmar åter till, timmerhuggning, Bjästa skogen, sent 1950 tal, med övernattningar i kojan.

Ett minne som nutidens ungdomar och äldre med förresten, säkert säger usch så hemskt åt.

Som skogsarbetare var det att laga mat själv, disk och tvätt var det lite si och så med, vatten var en bristvara, varmvatten speciellt.

Skogsmöss, vårt sällskap, höll sig framme på natten, rengjorde och då även sina behov, på våra, av oss, odiskade tallrikar.

Morgon mål, fram med ett tidningspapper, torka rent, och sen frukost med god aptit, så farligt var det inte, lever än i dag.

Bara sista biten kvar till Viberget och bilen. Det blev en fin vandring, med många fina minnesbilder, från ungdoms dagar, minnen många fler än de relaterade, men de nämnda får räcka, kanske någon annan gång.

Vandringen var skön, och jag fick se gråfågel.