Bild förtydligande

Utsikt mot söder från Slåttdalsberget.



måndag 14 februari 2011

Kurre Ekorres vardag.



Kallt ute, det var -25 tidigare på morgonen, det fick bli ett litet kåserande om en ekorres vardag.
Det blir nog en promenad ändå, senare i dag.

Ni människor har det bra, varmt och skönt där ni bor, arbete, inkomst, mat utan att egentligen behöva kämpa allt för mycket för överlevnad.
Vi ekorrar däremot, har ett evigt slit för att överleva, hitta mat, hitta ett ställe att sova över i, akta så inte den stora stygga mården finner en, för då är det i regel kört.
Vill gärna beskriva en vanlig dag, som den ter sig för vi ekorrar.
Det är att hålla igång från tidig morgon, söka kottar att skala, för att komma till dess frön.
Har någon tänkt på hur många frön som behövs, för att stilla hungern för en stackars ekorre, det är åtskilliga tusen, vill jag mena.
Tänk då att kuta upp och ned i träden, gran och tall, för att komma till kottarna. Balansera på en gren, högt över marken och sen knapra bort fjällen på kottarna för att komma till fröna. Inte behöver ni människor det. Det är bara att gå till ICA eller Konsum och fylla era plastkassar.
Inte nog med att det är ett himla jobb att hitta frön, man måste hålla utkik så inte Mården tar en eller någon Uggla eller Hök, ja det är mycket man får se upp med.
Kallt är det också, sommaren går väl ann, men vintern.
Inte har vi någon fast bostad, det är att söka något överblivet fågelbo, en ihålig stam, har man otur kan det bli övernattning helt i det fria, brrr.
Det är att jobba från tidig morgon till sen kväll, för att hitta föda för dagen.
Ibland kan ni människor ändå, vara riktigt hyggliga, fast det är sällan, ni kan sticka till oss någon liten godbit ibland och då blir det fest.
Fest kan det också bli, utan att ni människor hjälper till, det är på försommaren när fåglar ligger på sina ägg.
Då kan det bli fest på fågelägg, det är smaskens, okey jag vet att ni människor tycker att vi är barbariska som plundrar fågelbon, men har ni tänkt på hur ni själva är.
Ni krigar, slåss och bråkar, har i regel ingen empati, ( en del), men det finns ju hyggligt folk också, som ömkar, såväl medmänniskor som vi djur.
Ännu är det långt till vår, kylan är bister och jag har ännu inte hittat ett övernattningsställe, måste kila och söka.
Ha det så gott alla trevliga människor i era ombonade hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Pensionär, född 1930, gillar att vara ute i naturen, fiska, vandra i fjällen, fotografera, dansledare, körsång