Bild förtydligande

Utsikt mot söder från Slåttdalsberget.



torsdag 26 november 2009

Försök till nostalgi vandring

Vatten, massor med vatten.
Är som en vårflod


Bron nästan översvämmad


Fallet, man kan skönja dammen.



Nedtröms dammen


Kan inte hålla mig, det har varit regn och dimma snart i 4 veckor, måste ut på en runda det är lite högre moln idag.
Får en ingivelse varför inte kolla om jag kan hitta den gamla vägen från Skule till Björkåbäck, har gått efter den i ungdomsåren i samband bäckmete i Skulån och Ödstjärnbäcken.
Lämnar bilen, vid bron över ån, vandrar upp mot morfars gamla torp och viker sen in på vad jag tror är den gamla vägen.
Det är blött, vatten i alla fördjupningar, gräset, skogen allt är genomdränkt.
Den väg jag tog visade sig bara vara en traktor som gått fram från någon avverkning. Genar nu snett upp för att komma bortom torpet i hopp om att stöta på den gamla vägen, är väl omkring mellan sextio-sextiofem år sedan jag gick här sist.
Vadar i vatten, delvis efter ån som svämmar över, över kalhyggen fulla med ris och “jegar”, hittar ändå så småningom en antydan till att här har gått en gammal väg.
Den igenvuxna vägen går nu upp efter en höjdsträckning, passerar ´Björkå gamla tomt´ som jag inte ser ett dugg av, kan ändå följa vägen någorlunda.
Vägen helt borta, försvann när den blev helt igenvuxen, fortsätter i riktning och kommer så småningom fram till ån.
Följer den uppöver och nu börjar jag känna igen mig har kommit upp till “Skulslatta” och här kommer jag in på en gammal skogsbilväg som går fram till ån.
Här finns en bro över ån, som nästan är översvämmad, varefter vägen fortsätter över Skuleslåttmyran, men nu som stig in mot Björkåbäck.
Följer stigen upp på en utlöpare från Björkåberget, stannar upp på kammen och tittar mig omkring det är skog milsvitt omkring, ingen bosättning kan synas.
Här vänder jag och tar en något torrare väg tillbaka, har trotts det våta varit en fin vandring.
Blev väl inte riktigt som jag tänkt mig, kanske om det inte varit så mycket vatten, jag kunnat kolla bättre, bland annat den gamla tomten och var minkfarmen , min morbrors, legat, det får bli någon annan gång.
Framme vid bilen gör jag en runda ned efter ån för att fotografera det fall som finns något hundratal meter neröver.
Vid fallet har funnits såg, spånhyvel och kvarn och från dammen, som nu är raserad, har gått en vattentub till en kraftstation.
Nu forsar vattnet fritt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Pensionär, född 1930, gillar att vara ute i naturen, fiska, vandra i fjällen, fotografera, dansledare, körsång