Vilken vinterdag
Knerk, knerk en klagande låt från stavar och skidor, det är kallt var – 20 på morgonen nu något mildare, men solen flödar från en klarblå himmel och spåren är fina.
Strävar upp mot Bjästa fäbodar, ganska brant stigning upp, solen värmer på ryggen känns som en vårdag, nästan.
Det är ämnat bli en längre tur på skidor inne på fjällskogen tar spåret förbi Bjästa upp mot Västanå, har en svag förhoppning om att det är spårat över Sunnansjö, men där fick jag tji.
Det blir över Västanå bovallen i stället, knegar uppåt i det kärva föret, fäbodvallen ligger omkring 400 m. över havet, sträckan är krävande i rådande före.
Får några fina vinterbilder i det bedövande solskenet, dricker lite svartvinbärssaft med druvsocker innan nedfärden mot Näs, gör även en sväng mot Mjäla för att få till en längre sträcka, då det inte gick att åka runt.
Kollar snödjupet uppe på Näshöjden, dryga metern, det finns gott om varan.
Träffar två hurtiga kvinnor mellan Näs och Mjäla, som vågat sig ut i kylan ”strångt” gjort roligt att det är många som vågar sig på att nyttja detta fantastiska område.
Vänder kosan mot Skrikesbodarna för hemfärd, nu är det lätt åkt mest bara lämplig lutning utför en Mård har korsat skidspåret, där spåret följer Tretjärnbäcken, är nog inte lätt att hitta föda denna tid på året.
Det blev en tur på, ansträngande men underbara, två timmar.