Hälsat på en gammal vän.

Ett par år sedan sist, nu ett kärt återbesök, jag besökte min vän.

Min vän är gammal, säkert upp mot 500 år, rund om midjan sådär 380 cm och med ett BMI som är skyhögt, men ganska knater ändå, står med alla rötter tryggt förankrad i marken, där väster Krokvattna men inunder Vargberget, lite ålderskrämpor, men go, en sann vän.

Vi fick en skön stund tillsammans, jag fick mig tald om händelser som timat sedan sist vi sågs, ruskdagar med regn och blåst, våttung blötsnö på den yviga kronan, om vilt som hastat förbi, älg och räv, någon tjäder som landat, i kronan, för ett middags mål, men även om soliga sköna dagar.

Efter vår pratstund, söker jag mig ut till okända marker, irrar runt utan att veta var jag är, men vet vart jag ska, för att komma åter.

Tjusning i äventyret, irra och inte veta var man är men veta vart man ska.

En härlig vandring i okänd skog, men jag fick träffa min vän Gammal Tallen.